Promotion Cup – Frankrike

Jaså, var det dags att gå upp tidigt igen? Kanske lika bra att jag startar en samtalskedja tillsammans med alla bagare och brevbärare som går upp mitt i natten för jag börjar få in rutinen. 04.30 tyckte fonken att jag skulle hoppa in i duschen och sladda iväg till Arlanda, sagt och gjort.
Det börjar bli allt bättre att flyga tungt. Numera kan man betala ”per kolli” med SAS vilket jag gladeligen gör för att garanterat veta att jag får med mig ett par extra stenar. Paris var destinationen, väntade vilket sällan brukar vara någon höjdare. Stora frågan var mest hur det skulle bli att släpa 6 klot och 1 veckas packning från flyget till inrikes tåg. Väl på plats visade det sig var ”en bit av en kaka”. Tunnelbana från terminal 1 till 3 och vips så var jag på plats, löjligt smidigt faktiskt. Min pessimistiska planering gav mig plötsligt 2 timmar över att fördriva med tecknad film, ”Megamind” som för övrigt var hur kul som helst.
När jag sedan når Nantes står BB (Bruno Bidone) där snällt och väntar på mig med minibussen som tar oss till hotellet för att sedan äta middag på Buffalo Grill. Imorgon är det invägning av klot och träning, tävlingen börjar Tisdag.

Dags för en film och vila mina blå….

Finaldag – Lahti Open.

Precis som alla andra gånger när man inte skjuter högt nog för sovmorgon ringer klockan sisådär vid 06.00, vilket är tidigt för en person som normalt sett börjar jobba vid lunch för en snickare. Visste att resultaten skulle hålla sig relativt lågt med tanke på trenden ju längre in på veckan vi kom. Dessutom är det ofta så att finaldagen blandar sig tekniken med mentala spel plus att man sällan är på topp så tidigt. Hur som helst gjorde jag mitt bästa pass såhär långt, 1367 och höll mig på den högre delen av finalfältet. Vi var 32 spelare och bara de 12 bästa avancerade. Hade hela tiden koll på förändringar, mitt nästa drag, allt blev så förutsägbart och lätt. Om bowling kunde kännas såhär lite oftare! 😀
Lunch och sedan finalsteg 2. Nu kom topp8 in i spelet och resultatet fr.o.m följer med resten till stegen. Åter igen spelar jag bra, aningen seg till en början men spelade fortsatt metodiskt och bra, slutade 5 av de 10 som gick vidare till nästa block. Nu var det 5 serier kvar och resultaten med från föregående steg. Denna gången var vi bara 1 spelare/bana och banan skulle komma att ta längre tid på sig innan den kom till samma fas som innan. Började bra, ny boll igen på fresh, denna gången Victory Road-Solid, polerade den innan detta blocket och vips så var 230 hemma. Sen hände något, började med en dubbel och 7-10. Sen var det som en ravin, banparet var ojämnt och bollreaktionen konstig. Tittade i sidled denna serien och även halva nästa, resultaten var generellt låga varpå jag kunde behålla mitt lugn. Tyvärr blev tävlingens lägsta serie för mig, 167 men fortfarande pari efter dessa 2 serierna och kontakt med toppen än. Blodsockret började åka berg-o-dal-bana trots att jag försökte kontrollera mitt intag. Märkte hur jag blev mentalt passiv, gjorde samma misstag ruta efter ruta utan åtgärd. Vaknade till och fick i mig lite energi, avslutade med en lång rad och nya 230 blev det. Dagen blev lång, klockan närmar sig 10 timmar sedan första spelade rutan och detta kändes. Visste att jag var ordentligt med i striden om platserna i stegen, tyvärr blev det ett par dyra rutor i sista serien och krav på strike i 9e rutan var ett faktum, men 10an stod där med brallorna vid knäna och skrattade åt mig. De innebar att 5e platsen blev min, dvs först utanför. Försökte se det positivt att vi hann med båten hem, självklart en svag tröst när man är så nära. Totalt sett riktigt nöjd, visar än en gång på kort tid att jag har något bra på gång. Träningen med jänkaren Mark Baker i augusti samt uppföljningen med ”Ekis” sedan dess gör susen, bara så ihop detta så får grabbarna vänja sig med att se min ryggtavla framöver.
Bilresa till hamnen kvar, lite seg men inte värre än att vi kom dit i dit och kunde unna oss en god middag ombord innan sömnen vann och kläderna ersattes med täcke.

Totalt sett en bra helg…. Frankrike Chateaubriant och Monaco nästa vecka, det är mycket nu. 🙂

Lahti Open – Start nr2

Gårdagen bjöd på hemmakväll dvs finsk husman, godispåse och en liten ”pulla” (bulle) eller två. Det är kallt i Finland så det är bäst att man förser sig med ett ordentligt lager som värmer i kylan. Inte mindre än 3 filmer, iaf 3 för mig som självklart snarkade mig genom den sista som för övrigt tydligen var kass så jag gjorde nog rätt beslut som gav upp i kampen mot John Blund och hans stoft.
Spelade starten 12.00, valde att spela med lite andra kulor till en börjar. Denna gången Grape-Vibe men det visade sig snart att jag behövde mer längd i skalet men fortfarande samma tänk, rull. Var inte med riktigt idag, aningen dålig inställning kanske. Alltid svårt att spela när man redan har resultat men topp8 var målet som jag släppte ganska snart, började nämligen med bleka 390 efter första 2 serierna. Banan kom till samma skede i mittserierna som innan vilket oxå innebar samma kulor som tidigare 503C och Marvel Pearl blev valen även idag. Banan kröp inåt om möjligt snabbare än igår och resultatnivån åkte nedåt, jag slutade 5a i starten på 1267. Kan bara summera det hela med att resultaten i morgon kommer sannolikt bli höga till en början men sjunka mot slutet då fler spelare kommer välja samma linjer och banan kommer krypa inåt rätt tidigt vilket i sin tur gör att merparten kommer hamna i trubbel.

Lunch på stan blev belöningen för dagens insats. Jag, Thomson och Joline valde restaurang Torero. Efter vitlöksbröd, lammracks ala vitlök med vitlöksmos så luktar jag mer än tzatsikins grundare, Christos med fiskebåten. Gott var det och restaurangen får tre solar även om väntetiden var ett stort minus. Tjejerna var mindre nöjda, valde antagligen något de egentligen inte ens vill ha på menyn utan endast tagit med som barnmat eller lathet. Salladskyckling i sås med sönderkokt pasta, den gjorde inte servitrisen fet på dricks.

Dags att ladda batterierna inför morgondagen….

Lahti Open 2011

Resan började med jobb in i det sista, 2 startpaket och ett par justeringar av andra kulor men så snart det var gjort så kunde jag Bohmen (Patrik Bohm, Baltzar) och Thomson packa bilen för avfärd. Bilen full av klot och Tilly fick bara med sig 3 jackor, ifall att. 🙂 Anländer till hamnen fånigt tidigt, som ett pensionärspar med barnbarnet i baksätet satt vi där och inväntade ombordstigning. Hittade hytten, hittade taxfree och buffén samt spelade bort de obligatoriska euros man alltid gör på rouletten. Läggdags strax innan midnatt när man ledsnat på husbandets kassa soundcheck och försök till underhållning, priset tog ändå killen i pianobaren vars uttal var i klass med 11-åriga Svante som lärt sig engelska genom en cover på Hereys. När vi väl landat i dessa 1a-klassiga britsar gungade det friskt och Thomson pratade om alla om, ifall och kanske saker som kan hända på sjön. Gjorde kanske inte saken bättre när det 03.00 lät som om någon försökte pressa en elefant genom jetmotorerna, 30 min senare lugnade det ned sig och några timmars sömn blev det.
Hittade bilen på första försöket, ”typ”. GPS är dessutom en fantastisk uppfinning 2,5 timma bilfärd senare så stod vi utanför Lahti Keilahalli, dock bara 30 min innan start. Gjorde en s.k GDSGD ”Går det så går det” men tanke på uppladdningen. Både jag och Patrik spelade starten 11.00 och det dröjde inte många slag innan man insåg att Lahti är sig likt, Jokke-center dvs ”Kägla 10´s bowlinghall”. Lite för hårt eller taskig vinkel så stod han där och skrattade åt dig. AMF-laminat med sin höga friktion tvingar dig att få rull i bollen för att slippa just detta. Började med 505T mellan 2-3 pil, rätt bekvämt även om jag inte kom ner i position hundra, torkade upp snabbt och jag missade förändringen 2 serier i rad som gjorde att mina strikerader avbröts med tomrutor, var snart inne runt 4-pil men fortfarande samma tänk ”Rull, inte för mycket bryt då får du med Jokke att göra”. Så snart 505T inte orkade så tog 505C över och bra jämnt tempo med 220-serier gjorde att jag hade 104 över inför sista serien. Nu blev det Marvel pearl och spel innanför 5-pil och klotreturen var plötsligt i vägen, avslutade med 200 efter lite osmak med 4,9 samt 8an på smäll men resultatet ser ut att räcka alldeles lagom till final. Troligtvis spelar jag en start till i morgon för att se om banan uppför sig likadant, hade trots allt ett par penismätande danskar och finnar som envisades med att krypa alldeles för långt vänster för tidigt, kan hända att banan bryts ner annorlunda annars samt att topp8 står över första steget i finalen, skulle sitta fint med eventuell sovmorgon. 🙂

Ligaspel mellan tävlingarna.

Nyss hemkommen från Wien, tillbaka till verkligheten med x antal klot som ska borras, mat som ska smakas av, tävlingar som ska arrangeras….. men vet ni vad, det är kul när det händer saker. Blev dessvärre bara ett pass på banorna men 2 på gymmet denna veckan, det är 2 fler än på länge kan jag säga.
Klockan 07.30 kommer JW och plockar upp mig för avfärd mot Arlanda, det mesta rullar på som det ska. Möter upp grabbarna på Terminal 4 för avresa till Umeå. Shit….. jag minns när jag spelade mot Umeå sist, då spelade Linus Öhman där och munhuggning var ett faktum. Minns oxå hur Rajjen Forsberg samma match lyckades smälla upp (4)-hålet när han behövde 8 käglor för att spika matchen.
Väl på Arlanda vid incheckningen gnäller Lill-Lövet över hur jobbigt det är att ta av sig skärpet vid säkerhetskontrollen, Lövster rädd att hans klot ska hamna underst och coach Gert ifrågasätter huruvida en av tjejerna verkligen vill ha jobbet bakom disken då hennes entusiasm var aningen blek, visade sig att det var hon som var coach åt tjejen framför. Kan dock hålla med Gert, hon förgyllde knappast tillvaron med sin utstrålning som påminde om en väl använd tumtejp.
Hallen var sig lik i stora hela. Minnen från Junior Masters då vi spelade sista start en lördag, förseningar gjorde att personalen hotades med uppsägning om de oljade om åt oss, för då blev ”Nattbowlingen” lidande. Great! Vi hade ju ändå bara åkt buss från Sthlm för att spela deras tävling.
Matchen i sig hade sina höjdpunkter, vad sägs om ”kiosken” och 10an, 3 ggr för 3 olika spelare? Hade inte sett den uppställning innan, förutom än när Larzon (Lars Englund, Amiki) hade den kvar efter 2 SLAG! Började med att ta bort 6,9 för att sedan ta bort ytterligare 3 käglor i andra slaget, kvar stod just denna uppställningen, snyggt btw 2 resp 3 käglor i samma ruta. Släkt med Rajjen? 😀
Vi spelade på WTBA Los Angeles ala Norrland. Om man gjort en research innan och visste att de 2 yttersta ribborna inte sett olja sedan Fruppe gnällde på mängden smör på smörgåsarna farsan gjort till fikat i väggrenen -86 kanske man gjort detta bättre. Ett par tappra försök men ingen vidare bra lösning totalt sett och förlust med 11-9 efter att två av deras killar storspelat.
Hemresan aningen dyster, men Gert klämde in ett par smidigare kommentarer som ”-Har du tappat en unge på vägen?” till damen med tvillingvagn, kanske inte tänkte så långt att det kanske var just så eller värre men onekligen var det inte så eftersom han slapp ett blåöga.

Ny dag och ny match, dags att åka norrut igen. Dock inte fullt så långt. Min fd hemmahall, Sbgbowling i Sumpan och gröna tröjor som dagens motståndare. En halvstressig dag med diverse käppar i hjulen men sugen på revansch och så snart en wok landat i magen och matchstället kommit på artade det sig riktigt bra. Jerka (skadad) som coach, visade sig vara ett bra val. Första serien 4-1 till oss och själv började jag med spärr och 8 raka innan 4,9 stoppade mig för 245. En hårdare andra serie med utgången 1-4, jag och TW knep poängen för oss. Spelade båda serierna med 503C, nu började det torka upp en aning dock och bytte därför till Marvel Pearl. 3e serien var unik, ALDRIG har det varit så tyst i Sbgbowling. Detta sannolikt för att vi åter igen vinner med 4-1. Spelare och supporters inser vad som är på väg att hända, en sista uppryckning från ”De gröna” gjorde sista serien spännande men Lill-Lövet tillsammans med Jensa lyckas knipa en poäng på första banparet med ett par tursamma slutrutor, under tiden växeldrar jag och TW i strikandet som resulterar i seger även hos oss och matchen är avgjord, Sturpen vinner borta mot SIK,

F-N VA NICE!

Vienna Open – finalsteg 2

Det här fick ett aningen snöpligt slut. Denna gången spelade jag bättre än vad siffrorna säger i början, resultatmässigt segt med dryga 400 efter 2 serier. Blev en aningen bollrädd och började pressa bollen till fickan. Detta för att banan tog längre tid att krypa inåt denna gången och jag hamnade mellan klot. Flertalet spelare började längre höger detta passet, 1 spelare per bana gjorde oxå att det dröjde längre innan banan kröp inåt. Jag valde att spela med 505T och varvade med Eruption. Banan kom längre vänster efter dryga 3 serier, först då började jag lita på reaktionen igen och avslutade siste serierna med 503C. Tycker inte om att skylla på saker men när man hamnar på ett banpar som knappt använts i veckan och man VET att ansatserna där är såphala ut mot kanterna, inte ens med saliv under sulan gled det som önskat. Slog både bra och dåliga slag men ”BigFive” samt bara en strikerad gjorde att jag fick ihop 202 i sista och 1266, missade 18e platsen med 2 poäng. Slår dessutom en 7a efter dubbel i 11rutan i sista serien, vilket kostade fortsatt finalspel.

Sammanfattningsvis var detta en ok prestation, även om jag har större ambitioner är en 19e plats. Förra helgens 2a plats var tecken på att jag har något bra på gång. Håller för stunden på att slipa en del detaljer i tekniken vilket man inte alltid litar på i början. Laddar om inför liga nästa helg och ny deltävling på europatouren i Lahti helgen efter det.

Vienna Open – finalsteg 1

Efter 2 dagar off var det dags för final. För att ta sig vidare krävdes 1280, ungefär vad man förutspått efter torsdagens kvalspel. I 2 dagar har jag inte gjort mycket annat än att titta på bowling, ätit och tittat film. Något som passade mig perfekt efter proppade dagar med jobb mellan tävlingshelgerna.
I morse började jag passet bra, i slutet av inspelningen visade det sig att min Track 505T rullade bäst, den har tidigare sett ok ut men något annat har alltid rullat bättre. Började med 218, passade på att testa min Track 503C i bonusrutan då det var den jag avslutade andra kvalpassets sista 2 serier med 547. Visade att det var lite väl tidigt, istället för att läsa av bollreaktionen envisades jag och mot slutet av serien gick jag tillbaka höger och skulle avsluta ”safe” med Grape Vibe, visade sig vara ”unsafe”, 2-10 och 3-6-9-10 vilket resulterade i 2 tomrutor och plötsligt var det bara till att jaga. Häll mig runt cuten hela passet därefter, avslutade sista 3 serierna med 503C och 1317 i mål med 267 som avslutning. Något som var lustigt detta passat var att 100% av mina messengers träffade 10:an, smutt säger jag. 😀

Nu är det 30 spelare som ska spela 6 serier, 18 av dessa går vidare samt att man tar med sig poängen från detta passet till finalsteg 3 där det väntar ytterligare6 serier.

Tillbaka i Wien, lite av en favoritstad på många vis.

Dagen började alldeles för tidigt, klockan 03.30 ringer klockan och man ifrågasätter om detta verkligen kan vara på riktigt? Känns som om huvudet knappt hunnit landa på kudden och ögonen påminner om en kattlåda. Efter att ha plågats någon minut var det bara till att kliva upp. Så snart man kom iväg flöt allt på med resa och bagage. När vi kommer från är Plusbowling sig likt. Där låg min vinnarkula, hyllad på sin alldeles egna plats i shopen efter att jag använt denne då jag vann tävlingen 2007. Man har dock renoverat herrarnas sedan sist, till det sämre. Den enda vanliga toalett som fanns på bygget var nu oxå utbytt till ”fågelhylla”. HUR F-N TÄNKTE MAN NÄR DENNA TOALETTSTOL TILLVERKADES?

Spelade första starten 12.00. Denna året har man valt en aningen längre profil än vanligt, mängden olja har man inte sparat på då 27mL ligger på banan. Gamla ”Bettan” från shopen har nog gjort sitt nu, men jag har andra vapen med mig :

Track 503C, Track 505T, Columbia Eruption, Ebonite Gamechanger, Hammer Grape Vibe och plast.

Trots mängden olja svänger det på rätt ordentligt ändå, började med Vibe och växlade sedan mellan den och Eruption beroende på banparet. Rätt logiska förflyttningar genom hela passet men sista banparet krånglade till det, 186 och 1292 i mål. Kommer troligen räcka till final men väljer att spela igen, trots sömnbrist och resedag.

Nästa start satte jag mer yta på Track 505T som rullade fint men ville ändå inte slå undan de vita rackarna ofta nog. Fick snart soppatorsk och tekniken hängde med nedåt. Snart spred jag bollarna över halva hallen men trots en kass score såg jag till att inte lägga ner. Justerade ett par saker och hittade snart tillbaka, avslutade med 268, 279 vilket gav 1282 i mål. Ingen förbättring men känns klart bättre inför morgondagen.

Följ resultaten på officiella websidan: Vienna Open 2011.