Finaldags! Alltid samma sak när det är dags för finalspel, nästan alltid iaf. Man är taggad, det är ändå detta man spelar för. Vaknade upp med två trötta skåningar, en extra bitter förstås. Morgonen i sig var bra, vi hann med allt som skulle göras. Grabbarna hade packat och gjort klart varpå vi kunde komma iväg som planerat.
Precis som det varit under hela tävlingens gång så har det varit grinigt från start, visserligen hade jag min högsta 1a serie hittills hela 214, KORKA UPP SKUMPAN BOYS! Självklart kom dippen i andra istället, dvs min obligatoriska 170 i denna tävlingen. Därefter lossnade det på 13-14 och 268 i denna. Kom undan med ett par slag som ofrivilligt kastats höger genom ilägget. De kommande 2 serierna var minst lika bra, skillnaden var att jag tömde 2 rutor i nästa för 200 för att följa upp med ytterligare en rökare på 264. Kunde inte gå lika rakt som innan utan tvingades vänster mer som i första starterna, men det fungerade alldeles utmärkt och vidare till nästa finalsteg. Detta finalsteg spelades på A-sidan dvs låga numren. Jag ökade på min 1a serie på nytt, kan jag ha lärt mig något efter 6 starter? Häftigt! 223 denna gången och grabbarna stod klara med årgångsbubbel på läktaren denna gången. 🙂 Gediget spel men inte det där flytet man vill ha, tomrutor i stort sett alla serier och inför sista serien som självklart skulle spelas på bana 1-2 där byggare-Bob smällt upp en vägg mitt i ansatsen. I sann Kalle & Robban-anda gnällde jag in 259 i den serien, banorna i sig var i god form, även om man brottades med arkitektens konstruktion varannan ruta. Inför sista rutan hade Oleksandr Kondratyev chansen om han strikade ut. Aningen elak men ändå taktisk släpper jag upp honom först efter ett visst velande, jag satt min första. Det visade sig senarea att jag redan var klar, men i detta skedet var inget klart då flertalet spelare hade samma utgångsläge inför denna serie. Han missade och var 2a utanför och missade med 20 poäng, han lärde sig säkert något på vägen men tycker han gjort en bra insats ändå. Jag gick vidare som 10a bland de 12 spelare som avancerat.
Nu var det 4 serier på B-sidan som väntade och jag hade endast 26 poäng upp till Larsen som hade sista platsen för närvarande. Denna gången hade jag en dialog med Ekis som gick bakom, ville höja min serie på fresh ytterligare. Även om jag höjt mig varje gång så har det ändå inte varit jämförbart med den övertygande look jag haft i mittenpartiet varje gång. Vi gjorde en chansning och valde HyRoad, satte ett hål i sidan på bollen för aningen tidigare rull och mjukare bryt dessutom tagit bort lite yta. Nu kokade läktare, Star Wars introduktionsmelodi spelades och magnumflaskan gjorde entré, jag spräckte nämligen 230-vallen denna gången…….. men det gjorde alla andra oxå och mer därtill. *suck* Jag som trodde jag gjort något bra. Smällde på med ytterligare en serie på 230, nu då? Samma skit! Trots en start på 470 hade jag inte tagit in något på täten, självklart fortsatte man jakten eftersom det var tight om platserna. Kom till 17-18 där Tomas varit bäst på 199 serien innan. Det paret har knepigt hela veckan, så även denna gången…… dags för den obligatoriska serien på 170, det hjälpte inte till efter att man inte tagit in något med serier på 230. Luften gick ur och jag gjorde lite som jag alltid säger att man INTE ska göra, jag gav upp. I detta fallet fanns det inte mycket att spela om, samma belöning för 7-12 plats och mer än 100 bakom 6e platsen. Till min tröst hade det inte spelat någon roll om fortsatt skjuta 230-serier för tempot skruvades upp på alla händer, inte minst hos snorisen Magnus Johnsson JR som gjort 1000 trots 190 i första serien.
Totalt sett är jag nöjd med insatsen i tävlingen, klart man alltid vill gå hela vägen men räckte inte till denna gången. Det var inte jag som spelat dåligt utan de andra som spelat bättre, då får man klappa sig själv på axeln och blicka framåt. Får inte glömma vilka spelare som stått på banorna torts allt, inga duvungar direkt.
